Cyberförsäkring. Smaka på ordet en stund. För många småföretagare känns det kanske som något stort, dyrt och, ärligt talat, lite överdrivet. ”Vi är ju bara vi – varför skulle någon vilja hacka oss?” Men verkligheten spelar sällan med samma regler som vi önskar. Hoten på nätet bryr sig inte om storleken på din verksamhet. Även mindre företag har ofta intressanta data, pengar på kontot eller tillgång till leverantörskedjor. Och så har vi den där känslan i magen när något händer. Den där känslan vill man helst slippa, särskilt när man vet att det kunde ha undvikits med lite förberedelse. Kanske känns cyberförsäkring som en överflödig kostnad, men ibland är det just de där ”onödiga” skydden som räddar vardagen när oturen är framme.
Det lilla företaget – för litet för cyberhot?
Det låter logiskt att småföretag skulle flyga under radarn. Men, titta bara på statistik från MSB eller försäkringsbolag som Länsförsäkringar – det är ofta de mindre företagen som drabbas, just för att de sällan har resurser eller tid att hålla koll på IT-säkerheten. Dessutom är små aktörer ofta mer sårbara för social manipulation, som phishingmejl och falska fakturor, eftersom de kanske inte har rutiner för att upptäcka och stoppa sådana försök. Det räcker med ett klick på en slarvigt utformad faktura eller ett gammalt lösenord som glömts bort. Plötsligt är hela faktureringssystemet nere eller kundregistret kidnappat. För mindre bolag kan en sådan incident snabbt gå från irriterande till förödande eftersom man kanske saknar IT-avdelning eller krisplan. Att tro att storleken skyddar är därför ett farligt misstag – cyberkriminella jagar ofta de enklaste målen, inte de största.
Vad är cyberförsäkring egentligen?
Cyberförsäkring täcker kostnader och skador som uppstår vid IT-relaterade incidenter. Det handlar inte bara om hackerattacker från anonyma genier med hoodie, utan även om kunduppgifter som råkar läcka ut, datorvirus eller utpressningsförsök via e-post (ransomware har blivit lika vanligt som kaffe på kontoret). En cyberförsäkring kan också täcka kostnader för att återställa förlorad data, anlita IT-specialister och hantera skadebegränsning. Stora aktörer som If och Trygg-Hansa erbjuder olika paket där både teknisk hjälp och juridisk rådgivning ingår. Ofta får du även hjälp att kommunicera med kunder och leverantörer om olyckan är framme, vilket kan vara guld värt i en skakig situation. Vissa försäkringar inkluderar även stöd för PR och krishantering, så att du kan skydda ditt företags rykte om det värsta händer. Det handlar om mer än bara pengar – det handlar om att snabbt få hjälp när paniken hotar ta över.
Men räcker inte antivirus och lösenord?
Det är frestande att tänka så. Ett hyfsat virusskydd, tvåstegsverifiering och ett par reglar på dörren – klart! Men, precis som det inte räcker med en låst dörr om någon verkligen vill in, räcker det sällan med bara tekniska skydd. Hoten utvecklas ständigt, och även den mest försiktige kan råka ut för ett ögonblicks slarv – ett klick på fel länk eller ett bifogat dokument kan få stora konsekvenser. Mänskliga misstag är fortfarande den största orsaken till intrång. Och när det smäller till, då kommer de oväntade kostnaderna: datasanering, juridisk hjälp, förlorade intäkter, och ibland till och med skadestånd. Tänk också på tiden det tar att återställa system, informera kunder och återfå deras förtroende – det är ofta mycket mer omfattande än man tror. Även den bästa teknik kan inte skydda mot den mänskliga faktorn, och där blir försäkringen en sista livlina när det oväntade inträffar.
Det där med priset – är det värt det?
Här börjar det brännas. Försäkringar kostar, visst. Men det gör också nedtid när allt står stilla – eller värre, när någon kräver pengar för att du ska få tillbaka din information. Och det är inte bara den direkta kostnaden för att lösa problemet, utan även förlorad produktivitet, potentiella intäktsbortfall och rykte som kan ta lång tid att reparera. Prislappen brukar ligga på några tusenlappar per år för mindre verksamheter. Jämfört med vad en cyberattack kan kosta (allt från tiotusentals till miljontals kronor, beroende på omfattning) känns det faktiskt rätt rimligt. Några tusenlappar kan vara skillnaden mellan att snabbt vara tillbaka i drift eller att tvingas lägga ner verksamheten. Att se på försäkringen som en investering i trygghet snarare än en onödig utgift gör att det är lättare att motivera – särskilt när man väger in allt som står på spel.
När är det extra viktigt?
Du som hanterar kunduppgifter, har webbutik, eller är beroende av e-post och digitala betalsystem – ja, för dig är risken större. Ju mer digitaliserad din verksamhet är, desto känsligare blir du för störningar och intrång. Och om du dessutom följer GDPR, vilket du förstås gör, kan läckta personuppgifter leda till både böter och tappat förtroende. För många småföretag är det just kundernas tillit som är grunden i affären – och ett dataintrång kan snabbt rasera åratal av förtroendebyggande. Det är inte bara tekniknördar som behöver tänka på det här längre. Även företag med fysiska tjänster eller mindre digital närvaro kan bli måltavlor, till exempel genom leverantörskedjan eller social engineering.
- Webbutik: Kunddata och betalningsuppgifter måste skyddas. Ett intrång kan leda till både ekonomiska förluster och missnöje bland kunderna.
- Redovisningsbyrå: Känslig information om kunders ekonomi. Om data läcker ut riskerar man både rättsliga följder och minskat förtroende.
- Konsult: Ofta beroende av tillgång till alla filer och system. Ett angrepp kan snabbt innebära stillestånd och missade deadlines.
Men vi har ju aldrig haft problem
Det är lätt att bli kaxig när allt rullar på. Människor tenderar att underskatta risker de själva inte upplevt. Men så hände det där med Coop sommaren 2021 – hela kassasystemet låg nere på grund av ett utpressningsvirus. Och det var inte ens Coop som blev hackade, utan deras leverantör. Incidenten påverkade hundratals butiker, kunder och leverantörer, och visade hur sårbar hela kedjan kan vara – oavsett egen säkerhet. Så även om du har koll på ditt eget, kan någon annan snubbla och dra med sig dig. Kedjan är aldrig starkare än den svagaste länken, som det brukar heta. Och i dagens uppkopplade värld är vi alla beroende av varandra, direkt eller indirekt. Därför är det värt att fundera på om det är dags att sluta förlita sig på turen och istället rusta sig för det oväntade.
Så vad borde småföretagare egentligen tänka på?
Det handlar inte bara om att teckna en försäkring och luta sig tillbaka. En heltäckande strategi bygger på flera komponenter: utbildning av personalen, tekniska skydd, rutiner för hur man hanterar misstänkta mejl och dokument, samt regelbundna säkerhetsuppdateringar. Det gäller att kombinera sunda rutiner med tekniska skydd och, ja, ibland en extra trygghet i form av en försäkring. Många försäkringsbolag erbjuder dessutom enkla självtester som hjälper dig att se hur sårbar din verksamhet är. Dessa tester kan visa var du behöver förstärka skyddet och vilka risker som är mest akuta för just din bransch. Kolla gärna in SEB:s cyberguide eller Företagarnas enkla checklistor för grundläggande cybersäkerhet – det tar sällan mer än en kopp kaffe att läsa igenom. Ta dig tid att involvera hela teamet – det är ofta där de största riskerna (och möjligheterna) finns.
Så, cyberförsäkring – överkurs eller behövligt skydd?
Det kan kännas som överkurs, särskilt om man aldrig varit drabbad. Men verkligheten är ibland mindre förutsägbar än vi hoppas. Cyberhoten utvecklas ständigt och det går snabbt från lugn vardag till kaos när något väl händer. Att vara förberedd kan vara skillnaden mellan en jobbig dag och en fullständig katastrof. Och ibland är det faktiskt bättre att ”ta det säkra före det osäkra”, även om det känns lite onödigt. För när det väl smäller – då vill du inte stå där utan hjälp. Med en cyberförsäkring i ryggen kan du fokusera på att driva din verksamhet, istället för att oroa dig för vad nästa klick kan innebära. Det är kanske inte den mest spännande investeringen, men när den behövs känns den ovärderlig.